Vill ha dej nu som jag hade dig förut
Du kommer aldrig i fatt dig själv när jag är hos dig.
Jag vill tänka framåt men det är anonymt,
samtidigt är jag livrädd för att fasta här i det identifierbara.
Det kanske är för sent att säga som det är.
Vi provar nya teorier som aldrig verkar ta slut.
Vi försöker fånga nya utvägar men dom tycks ta slut.
Ansträngt oss för att lyckas men aldrig nått ut.
Vi ska ha en chans, jag säger det rakt ut.
Jag vill ha dej nu, som jag hade dig förut.
Det är svårt att förklara över telefon,
men när jag har dig här är det som du flyr härifrån.
Jag vet att du tänker, men beskriver sällan hur du mår.
Jag försöker träffa vänner men det är inte så lätt.
Försöka tänka på något annat,
men att tänka bort dej är inte rätt sätt.
En del vill att jag ska lägga locket på, men att stanna känns så rätt.
Älskar dej hjärtat mest av allt, jag kommer inte lämna dig/ Din Stéphanie
No one's gonna love you more than I do
Otillräckligheten skär i mitt bröst. Hjälplösheten är snäppet värre.
Meninglöshet är det ordet som speglar mitt liv bäst. Jag har två jobb och skaffat mig ett boende, men det är inte som alla tror. Jag mår inte bättre för det. Jag ett jobb som jag tycker är okej, men får bara några få pass i månaden, det andra jobbet har jag precis börjat, och det jag kan säga nu efter några få gånger är att jag inte trivs. Dock har jag inget val, jag måste jobba kvar. Hur ska jag annars överleva i samhället.
Det känns egentligen bara meningslöst. Varför ska jag ha två jobb när de pengarna jag får knappt räcker till hyran ändå? Och varför ska jag ha det när jag ändå inte trivs?
Vad är det för mening med mitt liv? Stå på jobb där jag inte trivs och inte jobbar tillräcklig för att få pengar? Kan knappt gå ut och fika, kan knappt åka till mina föräldrar och hälsa på, eller min pojkvän. Mina få vänner har flyttat, bor inte här eller jobbar hela tiden och har inte tid. De många dagar jag inte jobbar kollar jag på tv eller film. Kollar facebook 10 gånger på en halvtimma eller längtar tills jag får träffa Hjärtat.
Nu har dessutom livet tagit Hjärtat i från mig, är det meningen att livet ska vara så här orättvist vill jag inte stanna. Det är inte värt den smärtan som det innebär. Jag kan inte heller se att det kommer bli bättre.
Det enda hopp jag har just nu är att livet tillåter min älskade att komma ut igen och må bra. Vilket för tillfället känns oerhört långt bort.
Tårarna har runnit i fyra dagar nu och jag vet inte hur mycket jag har kvar, ångesten är enorm och jag vet inte om jag klarar av att hantera det här.
Ångestligan är på vift och jag vet inte om det går att acceptera skiten den här gången.
De kanske borde spärra in mig med, jag är ingenting utan dig vid min sida Jens<3
It's looking like a limb torn off
Or altogether just taken apart
We're reeling through an endless fall
We are the ever-living ghost of what once was
But no one is ever gonna love you more than I do
No one's gonna love you more than I do
And anything to make you smile
It is my better side of you to admire
But they should never take so long
Just to be over then back to another one
But no one is ever gonna love you more than I do
No one's gonna love you more than I do
But someone,
They could have warned you
When things start splitting at the seams and now
The whole thing's tumbling down
Things start splitting at the seams and now
If things start splitting at the seams and now,
It's tumbling down
Hard.
Anything to make you smile
You are the ever-living ghost of what once was
I never want to hear you say
That you'd be better off
Or you liked it that way
But no one is ever gonna love you more than I do
No one's gonna love you more than I do
Meninglöshet är det ordet som speglar mitt liv bäst. Jag har två jobb och skaffat mig ett boende, men det är inte som alla tror. Jag mår inte bättre för det. Jag ett jobb som jag tycker är okej, men får bara några få pass i månaden, det andra jobbet har jag precis börjat, och det jag kan säga nu efter några få gånger är att jag inte trivs. Dock har jag inget val, jag måste jobba kvar. Hur ska jag annars överleva i samhället.
Det känns egentligen bara meningslöst. Varför ska jag ha två jobb när de pengarna jag får knappt räcker till hyran ändå? Och varför ska jag ha det när jag ändå inte trivs?
Vad är det för mening med mitt liv? Stå på jobb där jag inte trivs och inte jobbar tillräcklig för att få pengar? Kan knappt gå ut och fika, kan knappt åka till mina föräldrar och hälsa på, eller min pojkvän. Mina få vänner har flyttat, bor inte här eller jobbar hela tiden och har inte tid. De många dagar jag inte jobbar kollar jag på tv eller film. Kollar facebook 10 gånger på en halvtimma eller längtar tills jag får träffa Hjärtat.
Nu har dessutom livet tagit Hjärtat i från mig, är det meningen att livet ska vara så här orättvist vill jag inte stanna. Det är inte värt den smärtan som det innebär. Jag kan inte heller se att det kommer bli bättre.
Det enda hopp jag har just nu är att livet tillåter min älskade att komma ut igen och må bra. Vilket för tillfället känns oerhört långt bort.
Tårarna har runnit i fyra dagar nu och jag vet inte hur mycket jag har kvar, ångesten är enorm och jag vet inte om jag klarar av att hantera det här.
Ångestligan är på vift och jag vet inte om det går att acceptera skiten den här gången.
De kanske borde spärra in mig med, jag är ingenting utan dig vid min sida Jens<3
It's looking like a limb torn off
Or altogether just taken apart
We're reeling through an endless fall
We are the ever-living ghost of what once was
But no one is ever gonna love you more than I do
No one's gonna love you more than I do
And anything to make you smile
It is my better side of you to admire
But they should never take so long
Just to be over then back to another one
But no one is ever gonna love you more than I do
No one's gonna love you more than I do
But someone,
They could have warned you
When things start splitting at the seams and now
The whole thing's tumbling down
Things start splitting at the seams and now
If things start splitting at the seams and now,
It's tumbling down
Hard.
Anything to make you smile
You are the ever-living ghost of what once was
I never want to hear you say
That you'd be better off
Or you liked it that way
But no one is ever gonna love you more than I do
No one's gonna love you more than I do
,...
jag vill inte leva..
Skitliv
Varför? Vad det jag som utlöste det? eller hade det kommit ändå?
Han svarar inte och jag sitter som vanligt själv och oroar mig mer än någonsin. Jag tyckerinte om det här. Jag vill vara med dig jämt, inte släppa dig en sekund. Tyvär funkar inte det här jävla skitlivet så.
Är det inte det ena så är det det andra.. Jag orkar inte.
Han svarar inte och jag sitter som vanligt själv och oroar mig mer än någonsin. Jag tyckerinte om det här. Jag vill vara med dig jämt, inte släppa dig en sekund. Tyvär funkar inte det här jävla skitlivet så.
Är det inte det ena så är det det andra.. Jag orkar inte.
Hora
HOOOOOOORA!
Fel, fel, fel...
Allt är och blir så jävla fel i bland.. och jag blir så jävla ledsen.
Jag hatar att se och höra den jag älskar mest, den som jag ger min själ till varje sekund må dåligt, och säga att han inte vill och inte vågar. Jag gör näst intill allt för dig.. Jag känner mig inte så bra i kväll för jag känner att jag hjälpte till så att det gick åt helvete.
Älskar dej av hela mitt förbannade hjärta. Det bultar för dig och det kommer det att göra lång tid framöver och förhoppningsvis och troligtvis alltid att göra. Jag kan inte hantera känslorna jag får av att se dig lida idag. De flesta andra dagar klarar jag det men inte i dag! Och det stör, irriterar och frustrerar.
tur att jag inte är själv i kväll..
Jag hatar att se och höra den jag älskar mest, den som jag ger min själ till varje sekund må dåligt, och säga att han inte vill och inte vågar. Jag gör näst intill allt för dig.. Jag känner mig inte så bra i kväll för jag känner att jag hjälpte till så att det gick åt helvete.
Älskar dej av hela mitt förbannade hjärta. Det bultar för dig och det kommer det att göra lång tid framöver och förhoppningsvis och troligtvis alltid att göra. Jag kan inte hantera känslorna jag får av att se dig lida idag. De flesta andra dagar klarar jag det men inte i dag! Och det stör, irriterar och frustrerar.
tur att jag inte är själv i kväll..
