Sårad igen...

-I går sa din mamma att hon hatade dig. Att du bara är problem. Du är bara jobbig.

- Du kommer att få kämpa och jobba hela ditt liv för att du inte ska bli som din mamma.

- Alla säger att de inte ska bli som sina föräldrar, men det blir de alltid. Du är precis som din mamma.

Jag klarade inte av det. Kaos i mig. Totalt nedslagen igen. Jag orkade inte, har legat i sängen i två dagar. Varit på soc och blivit ännu mer ledsen. Gråtit, pratat, hatat. Jag vet inte om jag klarar det här. Mitt känsloliv tar över igen men är det konstigt? Är det verkligen så konstigt när man till exempel får höra att ens mamma hatar en? Jag kan inte koppla bort känslorna hur länge som helst, det funkar korta stunder, men inte för alltid.

Hur lätt är det efter att hört sin pappa säga att ens mamma hatar en att sedan ta emot sms från där det står att hon älskar mig? Det fungerar inte i min hjärna, jag får inte ihop det hur mycket jag än vill?

Jag hinner inte läka innan det händer något nytt.

Jag går sönder, sakta men säkert.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0