Kontinuerligt elände.

Jag har slutat känna. Är inte glad, inte ledsen, reagerar inte känslomässigt när det händer någonting. Det är skitjobbigt. Det känns som jag är nått som bara flyter omkring och finns men som inte existerar. Jag önskar att något kunde hända så jag känner igen. Nackdelen är bara att när man stänger av brukar det vara för att allt blir för jobbigt. Det innebär att när jag känner igen kommer det inte bli några trevliga känslor. Frågan är vad som är bäst att inte känna alls eller att känna massa jobbiga känslor. Men jag måste nog säga att det är bättre att känna alla dåliga känslor för då vet man iaf att man lever och existerar.

Att jag är sjuk gör inte saken bättre heller. Jag har legat och inte gjort ett skit de senaste tre dagarna. Jag tänker att jag ska plugga men av någon konstig anledning så gör jag det inte. Men jag bryr mig inte. Jag har ju inga känslor uppenbarligen. Suck.





Peace

/Stéphanie