Kontinuerligt elände.

Jens är bäst. Det är sånt här som står nedanför som får mig att orka. Jag önska att vi kunde bo närmre varandra. Saknar dej.  Du är en av dom få som kan göra mig lugn, som får ångesten att försvinna.

"gonna make you shine
so beautiful tonight
gonna make you shine
so bright to night


Pussen this is for you. <3"



har haft några helvetes jävla kul dagar på sistone. paniken har varit och hälsat på några gånger och ångesten ligger där hela tiden. Ingen skola heller. Jag kan ju inte någonting. Det är så det känns hela tiden. Jag kan inte, jag kan inte, jag kan inte.

Jag dessutom så jävla förbannad. Soc i den där jävla staden är ju totalt jävla värdelösa. Är det meningen att de ska byta handläggare tre gånger på en och en halv månad. Den senaste kontakten som jag har nu henne träffade jag för så där två månader sen. Sen har hon inte hört av sig eller kommit på mötet som var i måndags. Så det bestämdes ingenting. Hoppsan jag har visst ingenstans att bo i sommar eller när jag är i vetlanda. Jag kan inte springa runt och bo hos kompisar en hel jävla sommar. Jag kan inte heller stanna i växjö för jag har inget jobb. Jag måste till vetlanda och jobba. Ångesten över att inte ha någotnstans att bo är brutal. Det gör så jävla ont i mig.


Gör så att det sluta göra så jävla ont hela tiden!!