Kontinuerligt elände.

Mitt huvud går på högvarv. Tankar som " Hur kommer människor i min närhet reagera om jag dör i någon olycka eller tar livet av mig?" Grejen är den att jag tror att många i min närhet kommer bli lättade och glada om jag dog. De kommer liksom tycka att ett problem är ur vägen. Jag vet ju att det även är så att om någon dör så är alla ledsna i en vecka, innan och under begravningen och kanske några dagar efter begravningen. Men sen så flyter deras liv på som vanligt och de glömmer bort den som har dött, och tänker inte mer på det. Jag vet inte om jag vill att det ska vara så när jag dör. Jag vet att folk kommer bli glada och tycka det är skönt. Jag känner det på mig.


Jag är livrädd för att leva, och jag är dödsrädd för att dö...