Kontinuerligt elände.

Jag väntar, väntar och väntar.. Men jag vet inte riktigt vad jag väntar på. Jag vill bara att någon ska bestämma vad som ska hända med mig så jag kan förbereda mig. Så jag slipper ta beslut. Jag kan inte ta beslut längre. Jag är liksom handlingsförlamad. Det är jävligt jobbigt.

Jag har  faktiskt varit skadefri i två veckor i dag, men det enda jag tänker på är rakblad. Det enda jag drömmer om är att få dra de små kalla slivriga rakbladen mot min hud. Jag kan inte rå för det. Men jag låter bli. Frågan är hur länge jag klarar att låta bli.

Ångest kliar i min kropp hela tiden. Jag vaknade i morse av att jag hade fetingångest över att jag var så jävla äcklig jag äcklades av mig själv. Jag är en äcklig människa som inte kan eller gör någonting. Skippade första lektionen av de två som jag hade i dag. Jag ville inte finnas mer.Stog i duschen drygt en timma och bara sköljde bort allt övervägde rakbladet men kunde motstå även denna morgon. Ångesten har dock inte lämnat mig i fred på hela dagen.

Jag försöker jag försöker jag försöker. Men det känns inte som om det hjälper någonting.. :s